onlymeonlyyou

Fränder, Fränder!
Inser ni inte att vi just har gjort entré i en ny eras turbulenta ehuru smäktande barm! Aldrig under min tid spenderad som marodör inom de elektroniska brevens medium har jag stött på en tråd så florerande och omvälvande som den rörande det malplacerade stränginstrumentet. Jag vet att vi alla innerst inne sörjer vår käre Joacims förlust, men har inte denna i sin tur gett liv åt något så mycket större? En förlust nödvändig för vår kollektiva utvecklings skull, om jag får uttrycka mig djärvt. En tråd innehållandes ett tjog, om inte fler, vördnadsvärda lynnens åsikter, rörande allt vad gäller marinbiologi till ifrågasättande av medmänniskors sociala förutsättningar. När ett kedjebrev i Rytmus underbart spaciösa eter till och med signeras av lärare, så vet man att en revolution står vid tröskeln. Trots att vi har blivit erbjudna ett nytt forum att härja fritt i så har ni, kamrater, fortsatt bruka den ljuvlighet som på prosa kallas Rytmusmejlen. Jag bockar och bugar inför eran hängivenhet, och uppmanar er att fortsätta. Kudos! En tid av hänsynslöst e-brevsbrukande är här! Nu när jag vet vad ni, underbart tappra själar, är kapabla till så är minsta uns av tvivel inför att propagera för e-brevsmissbruk hos mig bortblåst. Tyvärr innebär den nya epok som väntar inte bara en underbar e-brevsorgie, utan även det lite sorglirare faktum att vi snart kommer att skiljas åt. Jag kommer, precis som de flesta i  min årskurs, inte att få ta del av den ljuvlighet som jag predikar. Trots den sorg och tomhet detta faktum bringar mitt hjärta så är det med stolthet jag ser på de arvingar som deltagit i den ovan nämnda e-brevstråden. Denna stolthet sår i mig en vision. En vision om ett fritt Rytmus. Jag ser framför mina ögon hur ett inom en snar framtid vigoröst massmejlande föds till ett liv i våran värld. Hur verklig Rytmusmejlen än må kännas så är den ju trots allt bara ett eteriskt väsen. Den har inget verkligt inflytande över den matriella vardag som vi kallar skolgång. Men detta ska ändras. Inom detta medium, ryms en enorm energi, energi till att nära tusentals världar, och vi brukar blott en smula av dess vidsträckta kosmos. I min vision ser jag dock hur mina arvtagares och kamraters hängivna massmejlande fyller detta kosmos till bredden och bortom. Jag ser hur denna energi som ryms i vartenda ett av era omsorgsfullt skrivna e-brev rinner över. Jag ser hur den tar formen av plasma, gas, vätska, fullt greppbar materia och slutligen... får liv. Inom er. Ni inser kanske nu vad jag pratar om. Rytmus höjande till skyarna. En ny människoras föds. Freja påstod att ett forum där man kan redigera varandras inlägg var frihet. Dag påstår sig slå ett slag för det fria ordet. Niclas påstår sig älska Douglas. Douglas påstår att han älskar att citera Thåström. Eugene påstår sig älska den överlägsenhet som medföljer det faktum att han går i trean. Mina vänner, ni vet inte vad frihet är. Ni vet inte vad älska är. Detta nya väsen som ni, kära kamrater, tar form av i min vision kommer för evigt att ändra eran syn på kärlek och hat, frihet och fördom, makt och underkastelse, liv och död. Era nya kroppar kommer tjäna er väl i denna värld. Mänskligheten kommer kräla vid era fötter. Ni kommer besitta en aldrig tidigare skådad kraft. Kamrater, ni blir de första i släktet Homo Novus. Den planet som en gång kallades Tellus kommer enas under Rytmus herravälde och bli ett utopiskt imperium där Rytmusmejlens principer appliceras på vår verklighet. Er verklighet. En verklighet ledd av de högresta varelser som ni snart kommer att ta formen av. Under er regim blir de problem som vi står inför i detta liv minnen blott. Finanskriser, pandemier, svält, miljöförstöring etcetera kommer finna sig bortblåsta som med vinden. Fokus kommer ligga på missionen. Att sprida vårat underbara budskap till universums alla hörn. Besökandet av fjärran världar blir möjliggjort. Utforskandet av det svarta intet blir vårat kall. Homo Novus vilar inte förrän alla dimensioner enats i Rytmusandens heliga namn. Men bara en ska härska. En Homo Novus från det ursprungliga Rymusträdet ska bli Urfadern. Han ska bli den första att regera över allt i detta liv. Men för ert eget bästa ska jag icke tala hans namn ännu, ty han måste förtjäna sin plats. Titeln som Dimensionernas Enare utdelas inte baserat på hörsägen eller ännu icke fulländade visioner. Den fås genom tappert stridande i främmande världar, ömt tröstande bland vilsna själar, skickligt talande bland usla lögnare och påvisandet av en genuin kärlek till rättvisa. Den dagen universum får en enväldig härskare i direkt koppling till Rytmusanden kommer att komma i sinom tid. Fram till dess får ni icke glömma att bejaka den dygd som är tålamod. Och kom ihåg:

När ljusets era anländer
Samlas vi, mina fränder
I Aulans trygga famn
Och uttalar det namn
Som bärs utav han
Som leda oss kan

En himmelsk vision fullbordas
Bara om folket tordas
Skriv edra tankar ner
Tills fienden inser
Att den icke skall
Få kväva vårt kall

Varthelst vi går
Vi sublima mottaganden får
Varthelst vi far
Blir världen underbar
Hindrar du oss från att flacka
Så ska vi dig evigt tacka

När ljusets era anländer
Räck då oss dina händer